Pojkar som gillar pojkar, flickor som gillar flickor och pappan som gillar sin Hälft och sina Barn...:-)

Nu är det dags att ventilera flickor som älskar flickor och pojkar som älskar pojkar, ingen av varianterna skyr denna öppna Skribent. Men frågor intar denna enkla mans tankebanor, om man nu har tycke för en person av samma kön varför väljer man då ofta en person som är en konstlad version av det motsatta/egna könet. Att fatta tycke för någon är inte något som man själv kan styra över, dock börjar jag undra hur allt hänger samman, innan man läser detta vidare, så bör man vara på det klara med att jag inte är motståndare mot samkönade förhållanden, men åsikter har jag och dom får ni fan i mig leva med, eller sluta läsa redan nu…J

Vi tar det hela från början: 1:an K anlände till sin barndomsö i tisdags för att vi skulle använda delar av denna vecka till att lyfta bort 60-talsutsmyckningar i golvhöjd i hennes och syskonens (2:an M och 3:an E) tidigare omtalade Chateau Neige Moudre i Klinte socken, arbetet utföll till mer än belåtenhet, vi hittade 45 kvadratmeter salsgolv av svagt bruntonat 6-tums fernissat golv, dryga 20 kvadratmeter likvärdigt matsalsgolv som hade en del märken efter en brand på 40-talet och ett hallgolv av tidigare slipad furu med 6-tums bredd och en mindre vattenskada, kontentan av detta blir: Vilken jävla tur att folk utan omdöme valde att dölja kvalitetsgolv med formaldehydsspånskiva under sextitalet, slitningarna på originalgolven upphörde därmed, men slitningarna på oss som demonterade (finare formulering på slet ut skiten med våld och tre kofötter) blev något större, men skall man nötas ut av barnen, då är det bättre att det sker fysiskt, än som dagens modell gör: PSYKISKT…J

Nu börjar vi närma oss tankarna runt samkönade ”kontakter”, men den som väntar på något gott får vänta lite till, som flickan sa och log…J Historien ovan fortsätter genom att 1:an K under torsdagens urrivning av 60-talssunket bestämmer att föräldrarna skall belönas under aftonen med ett ”enklare” besök på en av Visby´s bättre utskänkningslokaler, nu talar vi om haket som ingen kan gå missnöjd ifrån,  Crèperiet i Visby stället där man skiljer ”på skit och pankaka” med all heder i behåll och serverar ”pannkaka” på ett sätt som får den efterrättshatande Skribenten att yla av glädje…J
Nu kommer det som ingressen nämnde, när vi har avslutat den enkla lilla fördrinken och beställt något som skulle visa sig vara bland det bästa vi ätit på länge, då mina damer och herrar (eller HEN, som ska vara så jävla bra idag..?) dyker det upp i skribentens synfält två ”riksmesiga” herrar som sätter sig i mitt och 1:an K´s synfält, Skribenten som inte är fördomsfull analyserar läget som att två pojkar som gillar varandra har gått ut för att äta tillsammans, fine so long…J 1:an K som ju bor i storstaden reagerar inte alls, men den sunkiga Skribenten känner att efter maten finns ett sug efter missbruk och väljer att förtälja för Hälften och 1:an K att stunden kräver ett bloss av ännu icke straffbar sort, kort sorti, Skribenten återvänder efter inhalerandet in i lokalen och ler mot ”herrarna” strax innan passage, ”svaret” blir en jävligt ”dödande” blick, varför jag tittar extra på surkartet och undrar: - Är inte det där en sursubba…J

Åter på stolen i väntan på kaffet, så säger jag spontant till mina sällskapsdamer: - Han ser fan i mig ut som en tjej…! Våran bevandrade 1:an K reagerar inte det minsta utan svarar bara: - Det är dom ju båda två…J Nu kommer analysen: Om två damer gillar varandra, vore det då inte ”normalt” om dom inte försökte se ut som herrar, strikt affärsmässig skjortbeklädnad, välfriserat extremkort hår och klart manligt beteende och gångstil, två killar som gillar varandra verkar ha samma problem fast i mindre skala, där har den ena personen en roll som är mer feminin än den andra, delvis köper jag det, men om man gillar pojkar och själv är pojke varför väljer man då en feminin individ, ”damerna” måste ju ha hatat varandra med tanke på att båda var mer manliga än kvinnliga…J Nu kommer början på varför jag kommer att kallas för homofob i all framtid: - Två ”flator” som båda förvandlar sig till herrar och dejtar varandra är fan i mig inte homosexuella, dom är fan i mig bara patetiska och dessutom verkar dom alla föra någon form av ”krig” mot vanliga män…J

Nu har man härmed muckat gräll med ett av Sveriges känsligaste ämne, så nu fortsätter jag att ställa till det för mig genom en frågeställning, som lyder enligt följande: - Pride Festival, betyder den stolta festivalen, betyder det att x antal stolta heterosexuella par skulle kunna åka runt i parad och ”jucka” mot varandra utan att folk blev stötta, skulle Mona Sahlin kunna tänka sig att vara på mitt flak…J Dessutom undrar Skribenten om man skulle kunna bilda en Hetero club utan att klassas som minst SD-medlem, varför är man tvungen att basunera ut sin sexuella läggning på detta sätt, om ni knullar trädgårdstomtar eller pysslar med annat, det ger jag fullkomligt fan i, hur jag framlever mitt sexuella liv ska ni skita i om ni inte har planer på att delta i det…! Har det blivit så att det viktiga numer inte är hur man lever, utan att offentliggöra saken, det har blivit det primära…?

Ja, livet är ingen lek, men någonstans börjar man ju undra, var HBT om det passar bra, men driv inte detta till gränsen för tolerans hos vanliga människor, någonstans kommer alla ”udda” människor att råka illa ut, lev väl och jag gillar er alla utom ”surfittaflator” som jag inte har gjort något illa innan jag skrev detta…J 

Skribenten väntar visst mothugg mot denna känsliga analys och införlivar från och med nu skyddsväst tillsammans med den obligatoriska Kavajen, om ni inte hatar män helt så syns vi på auktion i Klinte på söndag 11/11, oavsett detta så säger  jag kram på er allihopa, ja, vare sig ni är herrar eller damer (fast det gäller inte ”surflator”) och jag avslutar med ett rungande: - God Natt eller God Morgon, välj det som passar stunden för läsningen bäst…J

Grumpy (HHBT) Old Man